Hej ni andra som också dras med långa tvångsritualer när man gör sig i ordning. Jag vet nu inte hur gamla ni är eller hur länge ni har behövt ha det så här, men jag skulle vilja betona hur viktigt det är att få ner "sminkningstiden" i ett så tidigt skede som möjligt. Enligt min erfarenhet orkar man inte hålla på så här hur länge som helst och beteendet kan gå över i ett undvikande istället. Man hamnar i ett skede då man har lagt så mycket tid och energi på ritualen i sitt liv att nästan ingenting är värt att gå igenom den igen, man isolerar sig hellre vilket förvärrar deppressionen.
Jag har nog inga bra råd för hur man ska ta sig ur det här egentligen, då jag själv kört fast på den här punkten. Jag har sminkat mig på samma sätt så länge att jag bokstavligen inte har någon aning om hur man sminkar sig normalt. Jag har kommit att inse att jag behöver praktisk hjälp med att lära mig sminka mig på nytt och jag vet inte hur jag ska gå tillväga för att få hjälp med det, jag skulle inte tro att det direkt vimlar av kbt-terapeuter/make upartister där ute
För mig har det varit värre en gång i tiden, jag kunde använda typ sex timmar till att göra mig i ordning och kunde gå ut 10 % av gångerna. Nu använder jag tre timmar och tar mig iväg ca 90 % av gångerna (dock sällan i tid
). Så det har ju blivit bättre. Men det verkar finnas en spärr där vid tre timmar som jag inte klarar att ta mig under.
Så om ni på något sätt kan minska tiden genom att ändra sättet ni sminkar er på, eller åtminstone variera sminkmetoden är det bra. Allt för att förhindra att ritualen sätter sig som sten och vägrar rubbas.
Mvh
Malin Sundqvist
